No words.

Det känns så tomt. Det känns som att jag vill åka upp igen, se honom en sista gång igen, men samtidigt så är jag så trött och något i mig vill inte.

Imorgon eftermiddag finns han inte mer...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0